Varför är gemensamma indikatorer på integrerad samverkan viktiga för oss i Skellefteå/Norsjö?

av Christian Behrens, Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö

Genom erfarenheter inom samordningsförbunden i Västerbotten och runt om i landet har man kunnat dra slutsatser om hur man bäst bör utforma verksamheten för att få ut så mycket som möjligt av den finansiella samordningen. En slutsats flera samordningsförbund har dragit är att tankarna bakom begreppet ”integrerad samverkan” innehåller attraktiva principer för hur man kan uppnå önskvärda effekter av såväl samverkan, samordning som samarbete.     

Integrerad samverkan har tre kännetecken:  

q Det är en uttalad strategi som betonar sammanhållen och långsiktig inriktning på planering och insatser. Strategin innebär en förflyttning från att ensidigt använda Finsam-medel till att finansiera eller driva verksamhet i projektform till långsiktiga insatser.

q Det finns en fördjupad samverkan mellan myndigheterna, kulturellt, strukturellt och organisatoriskt.

q Individers förutsättningar, behov och medverkan är avgörande för hur man organiserar samverkan, myndigheterna anpassar sina insatser tillsammans med den enskilde.

Där det finns en samsyn om att integrerad samverkan är något att sträva efter och att löpande utveckla det gemensamma arbetet aktualiseras frågan om hur man kan följa och utveckla såväl det strategiska som operativa arbetet för att veta att man är på rätt väg. För att kunna uttala sig om var man befinner sig idag och hur samverkan utvecklas över tid behöver man sätt att mäta och bedöma det man gör. Genom att skapa och följa upp indikatorer med medföljande mått ges också möjligheten att kunna styra och utveckla samverkansinitiativen på ett strukturerat och konsekvent sätt.   

Det indikatorprojekt som Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) genomför under hösten 2014 ger oss i Västerbotten en möjlighet att få tillgång till väl genomarbetade indikatorer på integrerad samverkan.

Genom de mått som just nu tas fram på indikatorerna kommer det att vara möjligt att på ett helt nytt sätt jämföra insatser mellan samordningsförbund och även öppna för möjligheten att bättre sammanställa effekter av den finansiella samordningen på olika nivåer. Att kunna göra bra jämförelser mellan samordningsförbunden ger en utmärkt möjlighet att utveckla lärandet både hos förbund och myndigheter samt ge uppslag till förbättringar.

Möjligheten att sammanställa resultat på nationell nivå innebär att det kommer finnas bra underlag för att föra en diskussion med departement och berörda myndigheter om eventuella systempåverkande faktorer (till exempel systemfel som gör det svårt att samverka på grund av att regelverken inte är harmoniserade) och vad samverkan som bedrivs inom Finsam leder till. Vi ser även att det kan öppna upp för en dialog om hur mycket resurser som ska tillskjutas för att få ut de effektiviseringar riksdag och regering önskar från samordningsförbundens verksamhet.   

Slutsatsen blir att indikatorprojektet är viktigt. Projektet kan komma att ge oss en utökad och tillförlitlig verktygslåda på lokal nivå för att löpande utveckla samverkan för att nå dit vi önskar, ge oss helt nya möjligheter att lära av hur andra gör för att lyckas nå resultat samt skapa förbättrade möjligheter till att undanröja systemfel som kräver ändringar i lagstiftning eller förordningar.

Projektet Improve som samordningsförbunden i Västerbotten driver gemensamt under 2014 med stöd av europeiska socialfonden handlar om att utveckla planering, ledning, utvärdering och lärande. NNS indikatorprojekt ligger helt i linje med de utgångspunkter som vi har i Improve och vi förutspår att slutprodukten från indikatorprojektet kommer att bidra till att förbättra resultaten i vårt eget projekt.

Christian Behrens längst till vänster med andra från Samordningsförbundet Skellefteå/Norsjö

 

Jonas och Karin reflekterar över Almedalen och Finsam

Jonas: Nu närmar sig Almedalsveckan sitt slut. Jag sitter här med Karin Flyckt, Socialstyrelsens representant i Nationella Rådet. Vi har en idé att det vore intressant att öppet reflektera över veckan som har gått och det vi tar med oss härifrån. Så Karin, vad har varit bäst för dig under denna vecka?

Karin: Det jag tar med mig härifrån är alla möten med Finsam-folk. Att få prata och samtala. Det är första året för mig att jag är här för Finsam och det är en fantastisk kontext att verka i. Vi har faktiskt inte hunnit med så mycket annat! Vad tar du med dig?

Jonas: Jag har blivit överraskad av antalet konkreta små steg som har förankrats här. De flesta har varit helt oväntade och jag fått med så mycket ny energi utav andras idéer och engagemang. Till exempel så värderar jag högt att jag och du kommer att få träffa NSPH efter Almedalen. NSPH är en paraplyorganisation för brukarorganisationer som jobbar med psykisk hälsa. Vi ser stora möjligheter att jobba tillsammans med bilden av vad förbunden gör utifrån ett brukarperspektiv. Det skulle vara jätteinspirerande!

Karin: Jag håller med, det kommer att bli fantastisk roligt. Andra som vi ska träffa efter Almedalen är Sahlgrenska gänget som jobbar med personcentrerad vård.

Jonas: Ja! Så många paralleller de har med samordningsförbundens arbete och inte minst integrerad samverkan. Det var en höjdpunkt!

Karin: Det var otroligt att de också såg kopplingen och hur vi tillsammans kan samarbeta i bl.a. indikatorprojektet.

Jonas: Dom är så forskningsinriktade så jag skulle tycka det vore supervärdefullt med deras inspel i hur vi skapar mått för samverkan via finansiell samordning. Det som slog mig, bland annat, var hur noga de var om just personbegreppet. Där har vi verkligen någonting som vi kan lära oss mer om. Och de gick igång på att vi jobbar med organisationerna och strukturerna. Oj, vad detta kan bli spännande.

Karin: Ja, vi ska träffa dom under hösten, träffa verksamheter som jobbar med personcentrerad vård och har anammat filosofin bakom. Vilket betyder att dom utgår från partnerskapet med personen bakom patienten. Och patientberättelsen är utgångspunkten.

Jonas: Det var en hallelujah-moment när vi upptäckte hur kritiska vi alla var till metaforen "individen i centrum" eller "individen i fokus" när det egentligen borde vara självklart att individen är en lika, jämbördig part i samtalet och besluten. Individen är en del i ringen inte ett objekt för den.

Karin: Ja, det är precis det du brukar säga när du pratar om integrerad samverkan. Lysande!

Jonas: Så vad mer har varit användbart för dig, Karin?

Karin: Att få träffa NNS styrelse.

Jonas: Vad fick du ut av det?

Karin: För det första har jag inte träffat dem förut, så nu har jag börjat lära känna dom och vi har pratat om hur vi vill samverkan på nationell nivå framöver.

Jonas: Vilken skillnad gjorde det?

Karin: Hitintills har det ofta varit Nationella Rådets arbetsgrupp som har träffat NNS styrelse, vilket förstås är viktigt, men om Nationella Rådet ska göra nytta måste även Rådet träffa styrelsen direkt i strukturerade former.

Jonas: Vad mer?

Karin: Det har förstås varit väldigt roligt att lära känna Alf Svensson i er styrelse och, förstås, att tillbringa tid med dig.

Jonas: Ja, det ska bli att se vad detta kan leda. Jag ser framför mig ökade aktiviteter, mer kvalité i uppföljningen av samordningen...

Karin: ...och att vi når ut med vår kunskap och resultat för att få samordningen och samverkan att fungera ännu mer!

Jonas: Skitbra Karin. Det låter så gott och så hoppfullt. Hoppas att du får en trevlig och avkopplande sommar. Jag ser verkligen att ladda batterierna och komma loss efter sommaren med alla projektidéer som har fått näring här under Almedalen. Vill du säga något avslutande Karin?

Karin: Ja, absolut. Hoppas du får en fantastisk semester här på ön och så kör vi igång igen i slutet av augusti.