Varför är gemensamma indikatorer på integrerad samverkan viktiga för oss i Skellefteå/Norsjö?

av Christian Behrens, Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö

Genom erfarenheter inom samordningsförbunden i Västerbotten och runt om i landet har man kunnat dra slutsatser om hur man bäst bör utforma verksamheten för att få ut så mycket som möjligt av den finansiella samordningen. En slutsats flera samordningsförbund har dragit är att tankarna bakom begreppet ”integrerad samverkan” innehåller attraktiva principer för hur man kan uppnå önskvärda effekter av såväl samverkan, samordning som samarbete.     

Integrerad samverkan har tre kännetecken:  

q Det är en uttalad strategi som betonar sammanhållen och långsiktig inriktning på planering och insatser. Strategin innebär en förflyttning från att ensidigt använda Finsam-medel till att finansiera eller driva verksamhet i projektform till långsiktiga insatser.

q Det finns en fördjupad samverkan mellan myndigheterna, kulturellt, strukturellt och organisatoriskt.

q Individers förutsättningar, behov och medverkan är avgörande för hur man organiserar samverkan, myndigheterna anpassar sina insatser tillsammans med den enskilde.

Där det finns en samsyn om att integrerad samverkan är något att sträva efter och att löpande utveckla det gemensamma arbetet aktualiseras frågan om hur man kan följa och utveckla såväl det strategiska som operativa arbetet för att veta att man är på rätt väg. För att kunna uttala sig om var man befinner sig idag och hur samverkan utvecklas över tid behöver man sätt att mäta och bedöma det man gör. Genom att skapa och följa upp indikatorer med medföljande mått ges också möjligheten att kunna styra och utveckla samverkansinitiativen på ett strukturerat och konsekvent sätt.   

Det indikatorprojekt som Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) genomför under hösten 2014 ger oss i Västerbotten en möjlighet att få tillgång till väl genomarbetade indikatorer på integrerad samverkan.

Genom de mått som just nu tas fram på indikatorerna kommer det att vara möjligt att på ett helt nytt sätt jämföra insatser mellan samordningsförbund och även öppna för möjligheten att bättre sammanställa effekter av den finansiella samordningen på olika nivåer. Att kunna göra bra jämförelser mellan samordningsförbunden ger en utmärkt möjlighet att utveckla lärandet både hos förbund och myndigheter samt ge uppslag till förbättringar.

Möjligheten att sammanställa resultat på nationell nivå innebär att det kommer finnas bra underlag för att föra en diskussion med departement och berörda myndigheter om eventuella systempåverkande faktorer (till exempel systemfel som gör det svårt att samverka på grund av att regelverken inte är harmoniserade) och vad samverkan som bedrivs inom Finsam leder till. Vi ser även att det kan öppna upp för en dialog om hur mycket resurser som ska tillskjutas för att få ut de effektiviseringar riksdag och regering önskar från samordningsförbundens verksamhet.   

Slutsatsen blir att indikatorprojektet är viktigt. Projektet kan komma att ge oss en utökad och tillförlitlig verktygslåda på lokal nivå för att löpande utveckla samverkan för att nå dit vi önskar, ge oss helt nya möjligheter att lära av hur andra gör för att lyckas nå resultat samt skapa förbättrade möjligheter till att undanröja systemfel som kräver ändringar i lagstiftning eller förordningar.

Projektet Improve som samordningsförbunden i Västerbotten driver gemensamt under 2014 med stöd av europeiska socialfonden handlar om att utveckla planering, ledning, utvärdering och lärande. NNS indikatorprojekt ligger helt i linje med de utgångspunkter som vi har i Improve och vi förutspår att slutprodukten från indikatorprojektet kommer att bidra till att förbättra resultaten i vårt eget projekt.

Christian Behrens längst till vänster med andra från Samordningsförbundet Skellefteå/Norsjö